Åh, vilken tur vi hade när vi fick tag i lekstugan igår! Vi har ju hållt på hela våren och sommaren och tittat på Blocket, pratat med alla vi känner, knackat på hos folk och satt upp lappar i affärer. Allt för att få tag på en lekstuga. Vi ville inte köpa en helt ny, dels för att det blir ganska dyrt, och dels för att det är lite jobb med att montera ihop en byggsats och måla den. Vi har upptäckt att det är världens sug efter lekstugor, för de har sålts jättefort när de har kommit ut på Blocket. Vi har inte haft en chans. Jag och Sigge var ju och tittade på en för två veckor sen, men tyckte att det var i lite väl risigt skick. Dessutom misstänkte jag svartmögel i taket, och det vill man ju inte ha där ens barn ska leka. 

Men så igår fick jag SMS från Daniel att det kommit ut en ny lekstuga på Blocket för en knapp timme sen, och den fanns i stan på "rätt" sida från oss sett. Jag tittade genast och ringde sen direkt till säljaren. Jag var nr två som hade ringt. Den första som ringt skulle komma och kolla på stugan efter jobbet på eftermiddagen. Då var jag lite fräck och undrade om jag fick komma och kolla på en gång, och det fick jag. Stannade på vägen och tog ut lite pengar till en ev. handpenning. Stugan visade sig vara jättefin och säljarna supertrevliga. Så jag betalade handpenning och fick ett kvitto, vilket kändes skönt för då var den verkligen vår. Jämfört med vad vi har sett för priser på Blocket, så känns det som att vi fick den till ett riktigt bra pris.

Idag var Daniel och hämtade hem den:  Vi fick hjälp av en granne med maskin att lyfta av den till ett temporärt ställe i trädgården. I helgen ska vi ordna med en ordentlig plats tänker vi, om det inte kommer bebis då förstås. Måste skaffa några trädgårdsplattor att ställa stugan på osv. 

  Sigge tyckte att det var mycket spännande när det kom ett "hus på kärran". Säljarna hade lämnat kvar lite saker i stugan så Sigge började leka med detsamma:

Så nöjd han var! Ville knappt följa med in och äta mat. Han kvittrade och pratade och låtsades tvätta händerna i fönstret, hämtade tvål och torkade sig på en låtsashandduk i ena hörnet. Helst skulle jag, Daniel och farfar vara inne i stugan samtidigt med Sigge. 

Känns väldigt lyckat. Nästa år är det nog läge att måla om stugan utvändigt och ev. byta ett par små brädor. Invändigt kan man måla taket och sätta dit lite lister, och så möblera såklart.

Idag undrar jag vad jag utsätter Sigge för egentligen. När jag lämnade honom på förskolan blev han jätteledsen och sparkade och grät och sträckte armarna efter mig när jag gick. Efter sommaren har ju Sigge trivts så himla bra på förskolan och liksom skuttat in och knappt haft tid att säga hej då. Han trivdes tidigare också, men både fröknarna och jag märkte att han liksom funnit sin plats. Men nu, sen han började gå 15 timmar i veckan, 5 timmar om dagen onsdag till fredag, har han varit lite mer reserverad och inte alltid så glad vid lämning. Idag tog verkligen priset. Det kändes inte alls roligt att gå därifrån. Så får man dåligt samvete, för jag skulle ju kunna ha honom hemma. Men så tänker jag att på lång sikt är det ju knappast en bra lösning att han får vara hemma. Bättre då att han snabbt får komma in i de nya rutinerna. 

Snart kommer lillasyster också, och då blir det en stor förändring till för Sigge. Förändringar både hemma och på förskolan samtidigt, de platser där man ska känna sig trygg. Dessutom tror jag inte att Sigge får vara på förskolan de tio dagar som Daniel kommer vara hemma efter förlossningen. Självklart mysigt för oss att få vara tillsammans hela familjen, men hur blir det för Sigge när han ska tillbaka till förskolan efter två veckor hemma när det redan nu är jobbigt?

Man kan ju tycka att jag som förskollärare skulle vara lugnare, jag har ju sett precis det här hos andra barn. Men det är ändå skillnad när det är ens eget barn, då har man svårt att bortse från sina egna känslor. Fast jag tänker att det nog kommer ordna till sig så småningom. Det är bara lite jobbigt innan vi når dit. 

Banan- och havtornsmoothie är gott!