Jag tror Svea är i en utvecklingsfas, för hennes numera stabila och nöjda humör har inte riktigt infunnit sig de senaste dagarna. Hon skriker mer och låter riktigt arg, och dessutom sover hon sämre på nätterna. Men så händer det ju också så mycket i hennes utveckling just nu. Hon har blivit mer rörlig så det är inte alltid hon ligger kvar som man lade ner henne. Hon tar spjärn med benen i tex vaggan och skjuter sig uppåt. Hon kan ligga lite längre stunder på mage och orkar hålla upp huvudet och överkroppen. I går rullade hon över från mage till rygg. Hon kan hålla i saker man räcker fram åt henne. Hon kan följa oss med blicken även när vi är långt ifrån henne.

På väg att halka ur sittern. Nu gäller det att spänna fast henne hädanefter:

Vänd-tränar:

Idag är det min födelsedag. Det "firade" jag genom att ta med båda barnen till Maxi och storhandla. Det är nog första gången jag är ensam och handlar med båda barnen, för oftast brukar ju Sigge vara på förskolan på fredagar när jag handlar. Men nu har han fortfarande julledigt. Det gick i alla fall jättebra. Sigge hjälpte mig att scanna varorna och Svea sov. När vi var färdiga var det hög tid för lunch så vi smet in på ett välkänt ställe:

När Daniel kom hem fick jag presenter - en glassmaskin och presentkort på klippning. Mamma har även lovat mig en personlig almanacka.   

Sen åt vi mat som jag önskat. Wraps fyllda med kyckling och avokadoröra. Mums! Nu väntar vi på att Jocke och Rebecka ska bli klara för hämtning.

Sigge kunde klä på sig ytterkläderna helt själv idag när vi skulle åka till Maxi - jackan, mössan och stövlarna. Ja, inte dra upp dragkedjan då, men allt annat. Gissa om han var stolt!

Härligt väder idag! Svea sover på baksidan av huset så vi håller oss i närheten.

Idag tyckte Sigge att vi skulle äta pannkakor till frukost, men det fick bli en enklare kompromiss.

Med julklappspärlorna

Igår fick jag spruta i magen med förebyggande medicin mot blodpropp, ifall det är vad jag har i benet. Idag fick jag komma till fysiologiska kliniken och göra proppdiagnostik med ultraljud. Som tur är hittades ingen propp, utan det är sannolikt mitt knä som spökar. Svullnaden får inte plats i knät så den sprider sig neråt.