För ett par veckor sen hittade Svea sina fötter. Vad jag kan minnas från när Sigge var liten så var han mer intresserad av fötterna än vad Svea är. Hon har mest konstaterat att hon kan nå dem, men att de är lite jobbiga att få tag i.

Stackars, stackars lilla Svea så sjuk hon är idag. Vaknade vid 6 i morse och var het som en stekpanna. 40,3 visade febertermometern. Hon fick panodil, då gick tempen ner till 39, men det är ändå rätt högt tycker jag. På 1177 sa de att en läkare behövde titta på henne eftersom hon är så liten. Men när jag ringde vårdcentralen tyckte de inte att det var nödvändigt eftersom hon inte haft hög feber så länge. Se till att få i henne vätska och ge febernedsättande kontinuerligt hela dygnet så att hon aldrig kommer upp i de där höga siffrorna igen, var deras råd. Sköterskan skulle ringa igen och kolla läget efter lunch, så det känns bra. 

Hon sover och sover, och när hon är vaken vill hon bara vara i famnen. Inte ett leende har jag fått ur henne på hela förmiddagen. 

Sigge var feberfri hela dagen igår så idag fick han åka till förskolan. Det var han väldigt glad över. Ännu bättre var det att farfar ska hämta honom i eftermiddag och ha honom till kvällen. Oj vad han längtat!