På min födelsedag förra året vaknade vi upp till vår första dag av 59 i Thailand. Kvart över tolv vaknade vi, lagom jetlaggade, tjuriga, och hungriga. Frukosten hade vi förstås missat, men vi gick rätt på lunchen. Dagen innehöll även en gräslig hårklippning på Sigge och en långpromenad ner till stranden och runt i Kata för att kolla omgivningarna. Så här års kan man ju inte annat än längta tillbaka! Kanske inte just till Kata, men till Thailand och till äventyret vi hade framför oss när vi kom fram. 

Idag är det min födelsedag. Den har varit lugn och skön, och jag har varit hemma hela dagen. På förmiddagen var svägerskan Sofia med familj här. De har varit här i några dagar, men åkte hem vid halv tolv idag. Vi har inte gjort något särskilt ihop under de här dagarna utan mest bara hängt ihop. En sväng till Lager 157 blev det i fredags bara, och så åkte Daniel och Bilal till Biltema och fixade med lampor till deras bil. En del kusinmys har det blivit:

Sofia har tagit tre av bilderna ovan.

När de åkt hem, gick jag och barnen ut på promenad. Svea körde dockvagn och Sigge cyklade. Idag tränade han lite på att starta själv och det gick rätt bra. Daniel åkte och tvättade min bil, vilket var välbehövligt.

Klockan tre kom farfar Leif med blommor och semlor till fika. Förresten så fick jag paket av Bilal, Sofia och Edvin i morse också. En bok med recept på mug cakes. Ska bli spännande att prova! Av barnen fick jag ett paket med gott te, och av Daniel bidrag till ny klocka samt dessa fina muggar med Elsa Beskowmotiv som jag önskat mig:

På kvällen hämtade Daniel thai-mat i stan. Barnen hade fått mat lite tidigare, så det var bara till oss. Det blev en liten guldstund när vi åt middagen, för barnen var däruppe på sina rum och lekte tillsammans så fint en lång, lång stund så vi kunde äta i lugn och ro och prata med varandra. 

Nu sitter jag vid datorn och väntar på att Svea ska sluta ropa/skrika/grina/komma upp och istället somna. Senaste dagarna har hon inte alls somnat så lätt som vanligt. Kanske beror det på att hon sover till nio på morgonen. Det blir bra att komma in i vardagsrutinerna på onsdag tror jag.

I går morse tittade Sigge på Mamma mu, sen kom han till mig och berättade att bonden, som var pappa, hade lärt barnet att cykla i filmen. Sen sa han mycket bestämd -Nu ska jag gå ut och cykla själv! Vi tränade en del i somras men det lossnade aldrig. Så vi klädde på oss och gick ut och nästan direkt drog han iväg alldeles själv! Det var nästan så jag fick en liten tår i ögat. Tänk vad han har lärt sig på jullovet, både cykla och åka skridskor. Vår stora kille.