Idag var en stor dag för Sigge (eller kanske mest för mig!) för han var hon en kompis alldeles själv för första gången. Han är ju en ganska försiktig kille, så han har inte alls velat hör på det örat förut. På barnkalasen tex så har Daniel eller jag varit troget vid hans sida, som enda föräldrarna, hela tiden. Men idag ville han gå till Arvid och leka. Arvid som var här och firade Valborg med oss igår. Först ville han att jag skulle vara med såklart, men efter lite lirkande så kom vi överens om att jag kunde gå en promenad medan han lekte. Så jag kastade mig på telefonen för att höra om det passade Arvid med familj. Och det gjorde det. 

Vi promenerade dit, och jag sa att jag skulle gå hem och hämta bilen så att vi slapp gå hem i blåsten och kylan sen. Fast jag höll mig nog undan i en eller en och en halv timme innan jag kom tillbaka. Och självklart tyckte Sigge att jag kom för tidigt, precis som jag hoppades. :) Det hade gått jättebra rapporterade Sara. Arvid hade förresten ordnat med en skylt på dörren när vi kom dit. Han hade målat och fixat med glitter, och ritat en liten streckgubbe som var Sigge och så hade han skrivit SIGE. Vilket välkomnande!

I går hade vi våra vänner från byn på middag, Sara, Johan och barnen. Det var länge sedan vi träffades hela familjerna, för oftast ses bara Sara och jag när vi är ute på våra långpromenader. En himla trevlig och mysig kväll blev det! Gott vin, grillat med massor av grönsaker och en risonirisotto, och så äppelpaj till efterrätt. Barnen fann varandra och lekte så bra. Johan visade oanade talanger i pappersflygplans-vikande, och barnen tjöt av skratt när flygplanen fastnade i gardinstången eller på taklampan. Här samarbetar Sigge och Arvid med att färglägga ett av planen:

Småkillarna var väldigt sugna på att gå och se majkasen, så vi trotsade duggregnet och gav oss ut strax före nio. Svea fick lifta med Ester i cykelvagnen bakom Johan, och gissa om hon var nöjd. Hon satt som en liten drottning och vinkade till oss, och hon och Esse satt och pratade med varandra. 

Som tur var avtog regnet och det blev en mysig brasa och lite fyrverkerier innan vi promenerade hem och stoppade barnen i säng, långt efter läggdags.

Idag fick man en känsla av sommar och vi har varit ute nästan hela dagen. Det var så varmt att vi bara hade t-shirt. Jag har tagit bort de gamla jordgubbsplantorna och planterat nya små skott istället. Sen rensade jag rabatten på framsidan och det tog en bra stund trots att jag fick "hjälp" av barnen. Sen tog vi en sväng ute på grusvägen, Svea på sparkcykel och Sigge på vanlig cykel. Han tränade på att starta själv och det gick riktigt bra.

På eftermiddagen var Sigge och jag på teater på biblioteket. Esters varieté hette den. Det var en tvåmansteater som var riktigt rolig.

Sen var vi ute i trädgården igen och Daniel grillade kyckling. Såna här dagar är ju för härliga och gör att jag längtar till sommaren.

Så har även Svea fått vattkoppor. Lite skönt ändå, så slipper vi tänka på det sen. Hoppas det håller sig på en rimlig nivå bara. Än så länge har hon bara max 10 prickar på mage och bröst. Ingen feber eller nåt annat.

I morgon har vi bjudit in oss till en familj vars barn går på Sigges förskola och där lillasyster i familjen också fått vattkoppor. Passar bra att vi kan lämna hemmet en stund så att vi kan få städat i huset. Ha ha låter som värsta lyxhustrutillvaron.

Förra veckan fick vi trista nyheter. Vi som var så glada att Svea fått plats på Sigges förskola och att barnen äntligen skulle få gå på samma förskola i ett år åtminstone. Nej, nu har det plötsligt bestämts att Sigge och de andra 5-åringarna ska flytta upp till en särskild 5-årsgrupp tillsammans med barn från en annan förskola. De ska gå i lokaler som ligger på skolområdet. Det känns bara fel, fel, fel av flera anledningar, både praktiska, känslomässiga och pedagogiska. Så jäkla typiskt! Men det är bara att gilla läget. Det blir säkert bra det också till slut, även om jag föredragit något annat.

Påsken firades delvis hemma och delvis hos barnens kusin Edvin med familj i Halmstad. På långfredagen kom farfar hit på middag. Grillad oxfilé med potatishalvor, skinkinlindad sparris, och ruccola- och fönkålsaioli. Mums så gott det var. Vi var för mätta för att äta panacottan jag gjort till efterrätt, så Leif fick ta hem sin portion.

På lördagsförmiddagen hade vi fikabesök av en familj från Sigges förskola. Samma familj som jag och Svea har bjudit in oss till i morgon. Deras pojke Theo var sjuk när Sigge hade kalas, så de kom och lekte lite nu istället och lämnade presenten som Sigge skulle ha fått på kalaset. Jättetrevligt var det.

Sen hoppade vi i bilen och åkte till Halmstad. Där har vi ätit gott, busat med lillkusinen, tittat på film mm. Vi var i ett par lekparker på lördagskvällen och på söndagen åkte vi till en stadsbondgård. Där fanns getter, hästar, kaniner, grisar och en åsna som hette Rufus. Vi fikade utomhus och det var soligt men lite blåsigt.

Sofia och jag tog en snabb shoppingtur till Lager 157 eftersom mina byxor (mina älskade favoritbyxor!!) hade gått sönder upptäckte jag på morgonen.

Sen gick vi ner på stan och åt Langos och kikade på tivolit och marknaden som var där. Varken Sigge eller Svea var sugna på att åka någon karusell konstigt nog. Som Sofia sa: De är billiga i drift!

Måste ju berätta om min resa till Norrland och Arjeplogs kommun. Jag började morgonen med att skjutsa runt ungarna till förskola respektive farfar, och så fick farfar och Sigge skjutsa mig till tåget som gick kl 10. På Arlanda mötte jag upp mamma och hennes kollega Hans, och så flög vi till Skellefteå. Där stod en bil och väntade på oss så vi körde via Arvidsjaur till en liten by som heter Mellanström. Det tog ca 3 timmar. Roger heter han som har ordnat och organiserat hela resan (proffs i logistik har det visat sig), och det var till hans stuga i Mellanström vi kom. Roger och hans vän var redan i stugan och eldade, skottade och förberedde. Det var ca 10 minusgrader och massor med snö. Lite skillnad från vårvädret jag vaknade till hemma i Björkeberg samma morgon. Vi blev bjudna att sitta i en grillkåta på tomten, och där inne grillade Roger röding som vi åt med skivad potatis på hårt tunnbröd (ljusingsbröd tror jag de kallade det). Mums så gott och mysigt!

Senare på kvällen anslöt två killar från Orsa, som kört ca 70 mil för att komma till Mellanström. 

Nästa morgon åt vi frukost och sen var förberedelserna i full gång. Jag var kanske inte till så värst mycket hjälp, för jag har aldrig förberett sju stycken snöskotrar och packat för en massa friluftsliv förut. Jag langade ut väskor och försökte klä mig bra och varmt i flera lager. Sen var det dags att åka. Jag, som aldrig har kört snöskoter förut, fick en snabb instruktion. Ungefär - här gasar du, här sitter bromsen och här är nödstoppet. Sen drog vi iväg och körde ca 12 mil! Bland det första jag fick göra var att köra över en riktigt smal liten bro. Sen körde vi över många sjöar, i skog och korsade vägar. Vilken fantastisk natur vi fick se!

Vi stannade på ett par ställen för en snabb fika, en längre stund för lunch som Roger lagade på Muurikka, en gång för att tanka och hämta upp Rogers vuxna son, och flera gånger för att vänta in varandra. Min stackars gastumme värkte ordentligt när vi flera timmar senare kom fram till resans mål - Vounatjviken. 

Vounatjviken är en liten stugby som ligger i väglöst land. Enda sättet att ta sig dit är med skoter eller båt, beroende på årstid. Det är en familj i tre generationer som driver stugbyn och den fina restaurangen. Vi hade en av de större stugorna där vi fick plats alla 8. 

De två följande dagarna gjorde vi utflykter på några få mil med skotrarna. Första dagen var det dimmigt, kallt och snöade, medan nästa dag var underbar med solsken och blå himmel. Vi stannade på en noga utvald sjö där killarna borrade upp hål i den tjocka isen så att vi kunde fiska. Vi satt på skotrarna brevid vårt hål och väntade på napp. Alla fick upp minst en fisk var på de två dagarna, men ett par var lite mer proffsiga och fick upp flera stycken. Mest rödingar, även om några lakar också nappade. 

Vid lunchtid gjorde Roger upp eld och lagade mat på Muurikkan igen. Vi åt bla ugnspannkaka med fläsk, pyttipanna på potatis, korv och fläsk (fläsket var synnerligen välsmakande och snyggt, eftersom det var jag som tärnat det), och ciabatta fylld med renkött och grönsaker. Tänk vad gott det smakar att äta ute i friska luften. 

Den andra dagen, när det var så fint väder, struntade jag i att fiska mer efter lunch. Jag låg på ett renskinn i solen och njöt av lugnet och värmen. Mössa, vantar och jacka var överflödiga så de åkte av och solbrillorna på. Och så babblade jag med de andra i sällskapet. 

På eftermiddagarna när vi kom tillbaka till stugan satt vi i underställen och spelade kort bla. Jag lärde mig Plump (jag spelar så sällan kort att jag faktiskt inte kunde det spelet till de andras förvåning), och vann nästan en gång. Missade förstaplatsen med en poäng. Men jag vann ju damklassen i alla fall (jag var enda tjejen som var med och spelade, hi hi).  En kväll var det musiktävling då vi var uppdelade i två lag och skulle gissa artisterna till de låtar som en av oss spelade upp från telefonen. En av kvällarna hade vi hyrt bastun. Mamma och jag tog första timmen så fick grabbarna ta den andra. När vi var påväg tillbaka till stugan mötte vi ett par av dem endast iförda handduk runt midjan. Inte ens stövlar hade de på sig i snön! Burr... 

Två kvällar åt vi mat på restaurangen. Första gången åt jag renbiff med murkelsås, och så creme brulée till efterrätt. Andra dagen tog jag krustader med laxröra till förrätt och så rödingplanka på det. Riktigt fin mat fick vi!

Sista dagen var bara en enda lång hemresa. Uppstigning kl 6 (vilket eg var 5 eftersom vi hade flyttat fram klockan på natten), ihoppackning, stugstädning och frukostätning. Sedan en timme med skoter, en dryg timme med lastbil (!) och så lite lunch, snöskottning mm i stugan i Mellanström. Bil 3 timmar tillbaka till Skellefteå, flyg till Arlanda, tåg till Linköping och så gå till bilen, som Daniel ställt i stan tidigare på dagen, och köra hem. Jag kom hem vid 23.30 på söndagsnatten. 

Supernöjd med min resa är jag. En riktig upplevelse, med många nya erfarenheter (allt från skoterkörning till fiske och Plump) och nya trevliga bekanskaper. 

Efter ett och ett halvt år har vår fisk Josef gått hädan. Detta skedde när jag var bortrest, så Daniel och barnen ordnade begravningsceremoni. Jag fick ett sms där det stod att Josef nu är i himlen (via reningsverket). En ny kampfiskhane hade de införskaffat också, och Sigge hade givit den namnet Elisabeth. 

Hen verkar ha gjort sig hemmastadd i vårt lilla akvarium.

I morgon bär det av med tåg, flyg och bil upp till norra delarna av landet. Det ska bli väldigt roligt och spännande att åka på den här resan. Tror ni jag kommer kunna köra skoter? Fast kan mamma kan väl jag. Eller?

Medan jag är borta och roar mig i fem dagar får Daniel vara hemma och sköta hus och hem, inklusive vattkoppssjuk Sigge och frisk Svea. Hmm, olika falla livets lotter, eller hur är det man brukar säga?

I morgon ska Daniel få lämna hemmets vrå i alla fall, för han ska till Göteborg på jobbmöte. Tur vi har farfar som kan rycka in när det kör ihop sig!

Vi har sått prydnadsgräs, som förhoppningsvis kommer bli frodigt och fint lagom till påsk.