I går morse klockan 8 kom vår städpatrull igen, som denna gång bestod av en ensam tjej. De brukar alltid vara två, men kanske de var kort om folk så här när många passar på att ta semester. Hur som helst, så fick jag och barnen ställa klockan för att komma upp och få på oss kläder innan hon kom. Daniel var på jobbet förstås. Vi åkte till farfar och åt frukost och hängde i ett par timmar. Barnen lekte och underhöll farfar, och jag sjönk ner i Leifs fåtölj med min spännande bok, andra delen i Hunger games-triologin. 

Minigolf i hallen är inget konstigt hos farfar Leif!

När vi kom hem var det så fint och rent överallt, och en trevlig lapp låg på bänken. Det här med Rut-avdrag är underbart alltså...

Sveas julklapp roar barnen en stund. (Detta var i lördags, så ingen tror att barnen får äta godis en helt vanlig måndag, hi hi).

På nyårsafton var vi bjudna till vänner som bor långt ute i skogen, ca 45 minuter hemifrån oss rätt ut i skogen. Det var flera som var bjudna dit, så vi blev ett litet sällskap på 6 par. De flesta hade småbarn, och alla barnfamiljer sov kvar. Vi var bjudna dit även förra året, men då valde vi att tacka nej eftersom vi var rädda att råka få någon magsjukebacill med oss hem lagom tills vi skulle åka till Thailand. Helt rätt beslut kan man tycka efter detta årets magsjuke-epedemi som bröt ut dagarna efteråt hos alla familjer som var på festen. Vi klarade oss bäst tror jag, det var bara Daniel och jag som kände oss lite smårisiga ett par dagar men det blev inget av det. 

Festen blev i alla fall väldigt trevlig. Barnen fick äta först, och sen ville Sigge och Svea gå och lägga sig (Sigge bad om det) vilket vi tyckte var bra tajming för då kunde vi äta i lugn och ro. Så blev det inte riktigt sen, eftersom barnen inte alls kunde varva ner utan låg och ropade på oss så vi fick springa dit stup i kvarten. Hade vi vetat det kunde de allt ha varit uppe en stund till. Trötta var de i alla fall, för Svea somnade så fort jag vickade omkull henne och såg till att hon låg kvar (hon stod i sängen och vägrade ligga ner eftersom hon inte ville somna), och när hon blev tyst kunde även Sigge somna. 

Vi fick soppa till förrätt, hummer till varmrätt (den hade vi tagit med själva) och chokladmousse med kärsbärskompott till efterrätt. 

Vid tolv gick vi ut och skålade, och sen gick/åkte några hem och ett par gick och la sig. Vi tre par som var kvar spelade spel till kl halv tre och hade väldigt kul. 

Fotograf: Caroline Ahlenius

På min födelsedag förra året vaknade vi upp till vår första dag av 59 i Thailand. Kvart över tolv vaknade vi, lagom jetlaggade, tjuriga, och hungriga. Frukosten hade vi förstås missat, men vi gick rätt på lunchen. Dagen innehöll även en gräslig hårklippning på Sigge och en långpromenad ner till stranden och runt i Kata för att kolla omgivningarna. Så här års kan man ju inte annat än längta tillbaka! Kanske inte just till Kata, men till Thailand och till äventyret vi hade framför oss när vi kom fram. 

Idag är det min födelsedag. Den har varit lugn och skön, och jag har varit hemma hela dagen. På förmiddagen var svägerskan Sofia med familj här. De har varit här i några dagar, men åkte hem vid halv tolv idag. Vi har inte gjort något särskilt ihop under de här dagarna utan mest bara hängt ihop. En sväng till Lager 157 blev det i fredags bara, och så åkte Daniel och Bilal till Biltema och fixade med lampor till deras bil. En del kusinmys har det blivit:

Sofia har tagit tre av bilderna ovan.

När de åkt hem, gick jag och barnen ut på promenad. Svea körde dockvagn och Sigge cyklade. Idag tränade han lite på att starta själv och det gick rätt bra. Daniel åkte och tvättade min bil, vilket var välbehövligt.

Klockan tre kom farfar Leif med blommor och semlor till fika. Förresten så fick jag paket av Bilal, Sofia och Edvin i morse också. En bok med recept på mug cakes. Ska bli spännande att prova! Av barnen fick jag ett paket med gott te, och av Daniel bidrag till ny klocka samt dessa fina muggar med Elsa Beskowmotiv som jag önskat mig:

På kvällen hämtade Daniel thai-mat i stan. Barnen hade fått mat lite tidigare, så det var bara till oss. Det blev en liten guldstund när vi åt middagen, för barnen var däruppe på sina rum och lekte tillsammans så fint en lång, lång stund så vi kunde äta i lugn och ro och prata med varandra. 

Nu sitter jag vid datorn och väntar på att Svea ska sluta ropa/skrika/grina/komma upp och istället somna. Senaste dagarna har hon inte alls somnat så lätt som vanligt. Kanske beror det på att hon sover till nio på morgonen. Det blir bra att komma in i vardagsrutinerna på onsdag tror jag.

I går morse tittade Sigge på Mamma mu, sen kom han till mig och berättade att bonden, som var pappa, hade lärt barnet att cykla i filmen. Sen sa han mycket bestämd -Nu ska jag gå ut och cykla själv! Vi tränade en del i somras men det lossnade aldrig. Så vi klädde på oss och gick ut och nästan direkt drog han iväg alldeles själv! Det var nästan så jag fick en liten tår i ögat. Tänk vad han har lärt sig på jullovet, både cykla och åka skridskor. Vår stora kille.

Barnen lånar min telefon ibland och spelar spel. Sen hittar jag massor av såna här bilder i min telefon:

Oftast inte bara en bild av varje heller, utan sisådär en sju-åtta stycken likadana. Ha ha. Lika spännande varje gång man kopierar över bilder till datorn att se vad som dyker upp. Ofta kan det vara "vanliga" bilder också, som tex en närstudie av parkettgolvet eller en skymt att bordsbenen till vardagsrumsbordet, eller varför inte en mindre smickrande bild av mig.

nu är vintern verkligen här. Det har varit kring -20 grader i ett och ett halvt dygn, men nu är det lite skönare -10 ungefär. Vi har iaf varit ute och njutit av snön, solen och det vackra landskapet flera dagar nu. Det är vackert så man kan bli tårögd faktiskt, med den blå himmeln och rimfrostiga träd.

Igår tog vi en pulkapromenad och sen åkte Daniel och Sigge lite skridskor igen. På kvällen när det var 20 grader kallt gick jag och Sara en timmes promenad. Jötteskönt! Lite roligt när man får rimfrost i ögonfransarna.