Det var visst fel klipp inlagt här. Men nu är det rätt!

Svea har lärt sig en ny min.

Igår var jag till Team sportia i Mantorp. Jag tror de ska lägga ner, och därför hade de 50% på väldigt mycket i butiken. Perfekt för mig som behövde ladda med nya träningskläder! 

Jag köpte ett par långa byxor, ett par korta byxor, en t-shirt i funktionsmaterial, en övertröja i funktionsmaterial, en superrtunn vindjacka, och ett fleecefodrat galonställ till Sigge. Allt till 50% rabatt!

Sen var jag ju tvungen att provspringa kläderna, så jag gav mig ut trots att det regnade ett fint, fint regn, och trots att jag hade sprungit även dagen innan. Idag ökade jag på rundan en aning och sprang 4,3 km. Inte jättelångt kanske, men för mig känns det väldigt bra. Men det kändes i benen på kvällen... 

Sigge förklarar sin teckning.

- Det är två hjul längst ner. Sen en ficka, alltså en sån man kan lägga grejer i. Sen har den vingar och där uppe är taket.

Och om ni undrar så äger vi både kritor och färgpennor men Sigge verkar föredra överstrykningspennan.

I helgen har vi inte gjort nåt särskilt, men ändå haft fullt upp på nåt sätt. Rebecka och Joakim har varit här och det är ju alltid mysigt. Sigge njuter av att ha "storebror och storasyster" här att leka och gnabbas med. Idag bakade de kladdkakemuffins med viss handledning ifrån mig, sen fikade vi allihop tillsammans. Muffinsen blev väldigt lyckade och jag tror barnen var stolta. Jocke sa iaf att han skulle baka likadana hemma nån gång. Sen var vi till frisören med Joakim som blev så snygg!

Annars bjöd gårdagen på fint väder så då var vi ute på förmiddagen. Daniel började förbereda poolen för vintern, jag staplade ved i boden, Svea sov och Sigge klippte gräset med sin leksaksklippare. De andra barnen var inte så roade av att delta i arbetet så de smet in ganska fort, hi hi. 

Hemodlad purjolök, och en Sigge som slagit sig ner för att titta på grannen Fredrik som kör grus med sin fyrhjuling.

På eftermiddagen tog jag Sigge med mig till bla Jysk för att köpa ett stolsöverdrag. Vi har ju tänkt köpa nya stolar till matbordet, men inte riktigt kunnat bestämma oss, och då kom vi på att vi kunde köpa stolsöverdrag till de stolar vi har så kan vi köpa nya när vi väl hittar några som känns bra. Så vi gick in på Jula och köpte ett överdrag, gick ut till bilen och tog fram stolen som jag stuvat in i bagaget, provade överdraget, konstaterade att det inte passade och gick in och lämnade tillbaka överdraget. Nu står vi på ruta ett igen. Typiskt. 

Barnens nya tröjor som jag köpte när jag hade Blingoparty. Det är ljusa fyrklöver på dem.

Kläder som barnen fick av mormor, Bertil, Philip och Frida förra helgen. 

Svea sliter ut de rena kläderna från torkskåpet och kastar dem på golvet. Klättrar sen in själv i torkskåpet. Det gäller att hänga med, för ofta river hon fram smutsiga kläder ur tvättkorgen och då vill man ju inte blanda ihop dem med de rena där på golvet. Så hjälp kanske är att överdriva. Snarare björntjänst tror jag.   

Idag har Svea och Daniel varit på ettårskontroll på BVC. Hon följer sin kurva perfekt. Sen var det dags för vaccination nr 3. En spruta i varje lår. Det gick bra, men nu när hon skulle lägga sig hade hon 39,8 graders feber. Vi hade känt att hon var lite varm men inte trodde vi att hon hade så hög feber.

En kväll när jag skulle laga mat så kom Sigge och ville hjälpa till, vilket inte är helt ovanligt. Men den här kvällen hade jag lite bråttom och ville egentligen inte ha hjälp, så jag sa att jag bara skulle klyfta rå potatis och då måste man ha den vassa kniven som bara mamma och pappa får ha. Men jag har en vass kniv, sa Sigge, och menade en vanlig matkniv som han brukar få skära mjukare saker med. Nja, sa jag, det går nog inte med den där, potatisen är för hård. Så fortsatte det så en stund - Sigge var övertygad om att det skulle gå bra att skära med hans kniv och jag var lika övertygad om att det inte alls skulle gå. Men så tänkte jag att; herregud han får väl prova då, så märker han att det inte går! Sigge sprang glatt bort och hämtade kniven i lådan och klättrade upp på pallen och började försöka skära. Han fick väl ner kniven nån centimeter i potatisen. Där ser du, det går inte det är jättesvårt, sa jag. Nää, tyckte Sigge, det går ju! Efter 5 minuters karvande på potatisen lossnar den första lilla biten. Sigge ser verkligen överlycklig ut och visar mig stolt. Det går visst mamma, säger han och får sista ordet. Tänk vad en positiv inställning kan göra.