Längar tillbaka till Thailand nu när snön och kylan är här igen. Mormor har kommit med nya bilder från vår resa, och de gör ju knappas att man längtar mindre.

Sigge hittade en bra fåtölj på Arlanda.

På flyget

Flörtar med en servitris

Ska jag äta hela själv?!

Mätt och glad

Majskolvsgrillning

Närstudie av en jätteräka

På vissa restauranger fanns leksaker till barnen....

...och till papporna   

Mums! (Observera att bara en är min. SÅ glupsk är jag inte)

Sover i skuggan

På väg till flygplatsen i Krabi

Väskvakt    

Nallen som Sigge fick av mina kollegor när han föddes är otroligt mjuk och gosig. Det tycker uppenbarligen Sigge också: 

I tisdags, en vecka innan Sigges 1-års dag, hade vi ett litet kalas för barnen och föräldrarna i "tisdagsträff-gruppen". Storleken på gruppen har utökats med tiden, och nu är vi riktigt många.   

Några av oss inledde träffen med en promenad, och några valde att ansluta efter promenaden. Det blåste rejält ute så vi fick ett ordentligt träningspass.

Vi har så trevligt på våra tisdagsträffar att de mammor som har börjat jobba har svårt att hålla sig borta. I går rymde två mammor från sina jobb och tittade in på kalaset. Nästa vecka börjar ju jag jobba så då kan jag inte längre vara med på träffarna. Och jag har inget jobb man kan smita från direkt...

Med endast en matstol att tillgå (alla barn blir hungriga samtidigt såklart) så får man sitta och äta lite varstans:  

Här är kalaskillen själv. Ser lite ledsen ut här, men annars var han glad:

Efter lunchen åt vi tårta:

Sigge fick paket:  

Här är de fina presenterna:  

Tack Rebecka, Irma, Emil, Rasmus, Oscar och Nils med föräldrar!

I helgen har vi haft Joakim och Rebecka här. Lika mysigt som vanligt, även om jag smet hemmifrån i fredagskväll och hade väldans trevligt tillsammans med mina kollegor. Daniel och barnen hjälptes åt att göra hemmagjord pizza som samtliga (inklusive Sigge) åt stora portioner av. Jag har smakat på resterna och kan intyga att den var fantastiskt god.

Lördagen var ganska lugn. Ja rentav lite slapp. Joakim blev förkyld och hade feber och jag tror att vi andra infogade oss i hans tempo. Jag bakade i alla fall en omgång bullar, och farfar Leif kom och stekte pannkakor till lunch. Sen somnade både Joakim och Rebecka i varsin soffa. Vi lät dem sova en stund. Till kvällen tittade vi på Melodifestivalen. Eller på början av den åtminstone, för vi somnade alla fyra (Sigge snusade redan i sin säng). Vaknade klockan 22 och förflyttade oss upp i våra sängar.

Idag har vi varit på dopfest i Rappestad kyrka. Det var en vanlig gudstjänst, men så var alla barn som blivit döpta i församlingen under året särskilt ditbjudna för att motta ett löv från "livets träd". På lövet stod namnet på barnet och dopdatum: 

Barnkören sjöng och babysånggruppen var också där. Tyvärr blev det ganska långdraget. Tycker det borde ha varit lite kortare med tanke på alla barn som var i kyrkan idag. "Våra" barn skötte sig iaf jättefint. Efteråt bjöds det på tårta och glass i församlingshemmet.

Efter lunch skjutsade vi hem Rebecka och Joakim eftersom de skulle till simhallen med familjen. En konstig grej är att här i Linköping säger alla att man ska till simhallen, medan jag säger badhuset. Men eftersom jag blir lite utskrattad för det så har jag börjat säga simhallen ibland. Särskilt efter den gången då Joakim och Rebecka undrade vad jag pratade om när jag sa att vi skulle till badhuset. Låt mig säga att de glada miner jag förväntat mig uteblev. 

På eftermiddagen har jag dammsugit hela huset, bytt lakan i Sigges säng och bakat en omgång kakor. Snart ska Daniel göra tacos. 

Bloggade lite dåligt från Thailand, men skyller på att Internet var rätt segt och då orkade jag inte ladda upp bilder och sådär. Här kommer istället en liten tillbakablick på slutet av vår resa.

Hemresan gick över förväntan. Mycket bättre än ditresan, och även att ställa om Sigge till svensk tid har gått riktigt bra. Vår vagn gick sönder i transporten hem. Vi är ändå glada att den höll hela tiden i Thailand åtminstone. Vi hade ju köpt den för 400 kr på Blocket så det var väl egentligen ingen hemsk förlust.

Som jag skrev förut så var ju Daniel och jag iväg på en dagstripp till Phi Phi-öarna. Just den dagen var det lite mulet, solen tittade bara fram ibland, men det gjorde inte så mycket. Här är vi på Maya-beach där filmen The beach spelades in. Var en fin strand men inte så märkvärdig. En riktig turistfälla.

På ett ställe stannade vi och snorklade. Såg en massa vackra fiskar. 

Sen lunch och "häng" på Bamboo island.

Sista stoppet var på Phi Phi Don i en liten stad där man kunde shoppa. Vi valde att sätta oss ner på ett litet hak och dricka något kallt. En riktigt bra dag.

Sigge hade haft det jättebra med mormor och Bertil. Han verkar alltid sköta sig extra bra när inte mamma och pappa är i närheten. På kvällen blev han dock sjuk med nästan 40 graders feber. Det gick över på ett par dagar som tur var. Sen fick han jättemycket värmeutslag, blev väl för mycket med både det varma klimatet och så feber på det. Lustigt nog fick två andra småttingar på hotellet (Charlie och Vera) samma sjuka samtidigt.

I den här sängen sov Sigge. Ser ut som en sjukhussäng från 50-talet tycker jag.

  Både Sigge och pappa uppskattade dock deras gemensamma eftermiddagslur.  

Utsikt ifrån en tuk-tuk. Sigge älskade att åka tuk-tuk och satt nästan och sjöng. Tuk-tuk tog vi för att komma till den lilla staden Saladan. Det tog knappa 10 minuter och kostade ca 12 kr per vuxen.

I Saladan fanns många restauranger och mycket mer shopping än på stranden vid hotellet.     

Daniel funderade på en ny stil

En sak som vi hade missat att få med oss i packningen var en tallrik till Sigge. Varje eftermiddag fixade vi gröt på rummet och då behövde vi förstås en tallrik. Det gällde att vara lite påhittig. En leksaksburk fungerade fint.

En liten lekpark på stranden vid vårt hotell.   

Koh Lanta är verkligen barnfamiljernas paradis då allt är barnvänligt (nästan). Alla restauranger har barnstolar, all personal överallt älskar barn och gullar med dem hela tiden. Många kvällar när Sigge tröttnade på att sitta stilla på restaurangen blev han upplockad av någon snäll servitör/servitris som gick runt med honom på armen. Jag får nästan lägga upp nån bild på det senare. De finns nämligen i mormors kamera.

Nästa gång vill vi stanna längre!