Sen ett drygt dygn. Det var ju inte det här som var tanken...

Idag undrar jag vad jag utsätter Sigge för egentligen. När jag lämnade honom på förskolan blev han jätteledsen och sparkade och grät och sträckte armarna efter mig när jag gick. Efter sommaren har ju Sigge trivts så himla bra på förskolan och liksom skuttat in och knappt haft tid att säga hej då. Han trivdes tidigare också, men både fröknarna och jag märkte att han liksom funnit sin plats. Men nu, sen han började gå 15 timmar i veckan, 5 timmar om dagen onsdag till fredag, har han varit lite mer reserverad och inte alltid så glad vid lämning. Idag tog verkligen priset. Det kändes inte alls roligt att gå därifrån. Så får man dåligt samvete, för jag skulle ju kunna ha honom hemma. Men så tänker jag att på lång sikt är det ju knappast en bra lösning att han får vara hemma. Bättre då att han snabbt får komma in i de nya rutinerna. 

Snart kommer lillasyster också, och då blir det en stor förändring till för Sigge. Förändringar både hemma och på förskolan samtidigt, de platser där man ska känna sig trygg. Dessutom tror jag inte att Sigge får vara på förskolan de tio dagar som Daniel kommer vara hemma efter förlossningen. Självklart mysigt för oss att få vara tillsammans hela familjen, men hur blir det för Sigge när han ska tillbaka till förskolan efter två veckor hemma när det redan nu är jobbigt?

Man kan ju tycka att jag som förskollärare skulle vara lugnare, jag har ju sett precis det här hos andra barn. Men det är ändå skillnad när det är ens eget barn, då har man svårt att bortse från sina egna känslor. Fast jag tänker att det nog kommer ordna till sig så småningom. Det är bara lite jobbigt innan vi når dit. 

I går när jag var på vattengympa fick Sigge vara hos farfar några timmar, något som ingen av dem har något emot - tvärt om. De hade varit i en skogsdunge, ätit persika och citronmuffins, myst vid TV:n mm. När jag kom lektes det på framsidan i den varma solen. Termometern i bilen visade på härliga 24 grader kl 17.

  Vattengympaledaren Åsa skojade förresten (hoppas jag åtminstone!) och sa att jag nog skulle komma på vattengympan nästa vecka också, för jag var alldeles för smidig för att det ska vara dags än....

Daniel gör storkok att stoppa i frysen. Spagetti och köttfärssås. Det är bra mat att ta med till förlossningen sen.

Sigge ritar sista teckningen innan sängdags.

Jag pysslar med en liten lådhurts.

När man ställer sig och diskar plastpåsar

Mamma har varit här och hjälpt mig med att sy gardiner till kommande bebisens rum. Sigge var nyfiken på vad vi höll på med. Det blev bra, eller hur?

Så är äntligen denna arbetsvecka slut (den har kännts månadslång), och vår semester har börjat! Ska bli härligt med lite ledigt tillsammans alla tre. Nästa måndag och tisdag ska jag hoppa in och jobba på sommarförskolan dock, men två dagar räknas knappt, eller hur?

Idag på jobbet fick jag (och kollegorna förstås) sommarpresenter av ett par barn som slutar hos oss nu. Blommor, målad kruka och en karta ägg (familjen har eget hönseri). Så gulligt av dem!