Vi tog oss med färja från Phuket till Phi Phi-öarna. Det tog ca 2 timmar. På färjan fanns många människor, både turister från hela världen och thailändare. Och sjukt mycket väskor/packning. Vi lämnade ifrån oss våra, iofs märkta, väskor och undrade i vårt stilla sinne om vi skulle få se alla fyra väskorna igen. Men det där är de bra på thailändarna, och vi återfick alla väskor utan problem. Vi fick som vanligt hjälp med alla väskor och vagnen så att vi kom av på den pyttelilla landgången. Ombord på färjan åt vi medhavd frukt (en färsk ananas skuren i bitar samt en hel klase minibananer som vi köpt för 100 bath, vilket är ca 23 kr), Svea flörtade med omgivande människor, jag pratade med en kinesiska, Sigge spelade på iPaden och Daniel gick ut och kollade läget på däck.  

Vårt hotell på Phi Phi (Sigge har hela tiden trott att vi ska hälsa på i Pippis hus, hur mycket vi än försökt förklara…) ligger på en avsides strand där det bara finns 2-3 hotell och inte mycket mer. Ganska skönt efter hetsen i Phuket. Det är ett mycket fint hotell, så det kändes lite lyxigt att komma hit efter vårt enklare boende i Phuket. Eftersom det inte finns mycket konkurrens här på stranden är priserna rejält saftigare än vi är vana vid här i Thailand. Det är fortfarande billigare än i Sverige, men en middag kostar dubbelt så mycket här mot i Phuket och en massage nästan två gånger så mycket. Tur för plånboken att vi bara är här i tre nätter.

Eftersom det inte finns så mycket att göra här har vi njutit av vädret och stranden. Vi har badat i poolen och i havet, grävt i sanden, letat snäckor mm. Jag har läst ut min första bok på den här resan, Daniel löser korsord och vi äter god thailändsk mat. Till och med Sigge och Svea äter thaimat utan att klaga, även om Sigge önskat sig pasta till lunch ett par gånger. Vi har hittat den enda restaurangen på stranden som inte hör till ett hotell, och ätit där ett par gånger. Den drivs precis vid ”sea gypsy:ernas” lilla by, dvs sjöfolket. Det är en enkel restaurang som bara serverar thaimat och man sitter på träbänkar med fötterna i sanden. Personalens barn leker brevid, eller sitter längst in i restaurangen och tittar på barnprogram. Sigge har slunkit dit och satt sig att titta han också när han ätit färdigt, men håller sig lite på sin kant försiktig som han är.  

Alla är ju så otroligt barnkära här i Thailand, så Svea får uppmärksamhet vart vi går. Alla gullar, nyper i kinderna, busar eller vill bära på henne. Som tur är tar hon det med ro. Sigge får också uppmärksamhet, men inte lika mycket nu när han blivit större.

På kvällarna när vi nattat barnen sitter vi på altanen utanför dörren och läser, eller pratar med våra australiensiska grannar. Och slåss med myggen! Jag gör det i alla fall. Daniel har inte fått ett enda myggbett, medan jag får flera nya varje kväll trots att jag totalimpregnerar mig själv med myggmedel. Det blir inga små gulliga myggbett heller, utan jag får stora blaffor som ser hemska ut och kliar helt förskräckligt. Australiensarna blev förskräckta när de såg mina bett, de tror att jag är allergisk mot myggor. Men jag tycker att det är under kontroll nu jämfört med för några dagar sen när jag knappt kunde tänka på annat.

I morgon fortsätter resan. Denna gång mot Ao nang.

Nu har vi varit här vid Kata beach i Phuket i två dagar. Underbart väder har vi, och två nöjda barn. Men vi konstaterar att det här med Phuket inte är vår grej. För stort, för livligt och hemsk trafik där man får gå med barnen nästan ute i gatan ibland. Det var bra som ett första stopp för att komma in i tidsomställningen, men nu ser i fram emot nya äventyr i mogon då vi beger oss till Phi-Phi.

I går sov vi alldeles för länge. Vi vaknade 12.15 allihop! Det serverades förstås ingen frukost längre så vi fick gå iväg och äta lite lunch istället. Det råkde ju vara min födelsedag, och den blev därmed ganska kort, ha ha. Annars bjöd dagen på en promenad på stranden tex. Det blev en väldigt lång promenad i värmen, men Sigge gick hela tiden. Han gick så mycket att han faktiskt fick skavsår i ljumskarna! Han fick också håret klippt igår. Skönt med lite kortare i värmen. Sen kanske inte frisyren var den allra snyggaste, men kanske kunde hon bara klippa en frisyr... Men vår söta Sigge klär förstås i allt. Jag besökte en salong för att vaxa benen för första gången i mitt liv. Det var inget jag längtar efter att få uppleva igen. Tur det finns rakhyvlar!

Idag har vi varit och hängt på stranden som är helt olik de andra thailändska stränder jag varit på. Rad efter rad med solstolar och mängder med försäljare. Vi träffade på ett senskt par som åker till Kata varje år, bor på samma hotell och ligger i samma solstolar varje gång. Nej, det lät inget vidare tyckte vi, även om det var härligt att bada i havet och gräva i sanden. Med två barn kan jag lova att sanden sprider sig precis överallt! Herregud, vi hade sand från topp till tå och lunchen vi beställde krasade mellan tänderna av all sand från våra fingrar. Så det var rätt skönt att komma till hotellet och slänga sig i poolen (tror säkert hotellägaren uppskattade att vi sandade ner hans pool). Svea sov middag och sen tog vi en taxi till ett stort shoppingcenter för att komplettera med lite kläder, skor och solglasögon. Tyvär var shoppingcentret en besvikelse och det slutade med att vi ändå köpte allt vi behövde i de små gatustånden. Men vi var mer än nöjda med våra inköp. Tillbaka vid vår strand gick vi och åt mat och sen hem till hotellet där barnen fick titta på Dora på DVD en stund innan de somnade. Första kvällen de somnar i lagom tid och låter mamma och pappa få lite tid att läsa/blogga/se på film. Det tackar vi för!

Till våra oroliga och nyfikna familjer kommer här en liten hälsning. Vi är framme och det har i stort sett gått väldigt bra. Svea hade svårt att komma till ro på första flyget bara, och det var lite jobbigt med en skrikig och övertrött unge. Men sen gick det bättre. Sigge har skött sig helt underbart bra. Så tålmodig, och har tyckt att det har varit ett äventyr från början till slut.

Rätt möra och trötta klev vi ut utanför Phukets flygplats för att leta reda på vår väntande chaufför, bara för att upptäcka att där inte fanns någon som väntade. Pust och stånk. Men det ordnade sig ändå rätt bra. Det första vi gjorde när vi kom till hotellet var att byta om till badkläder alla fyra och hoppa i poolen. Sen gick vi på en restaurang och åt bla nudelsoppa och stekt ris.

Nu väntar sängen!

Vi är nu på Arlanda i väntan på avgång. Än så länge inga katastrofer. Vi hoppas det fortsätter så!

Sigge tyckte att ballonger var ett måste så här på nyårsafton.

Sitter i bilen och väntar på min akuttid hos reumatologen. Vet inte om det säger mest om mina superdåliga resnerver, eller om det faktiskt är så att mitt vänstra knä bestämde sig för att börja krångla såhär mitt i helgdagarna och bara några dagar innan vår resa. Nåja det känns bra att få diskutera saken med min läkare, så får vi se om hon tycker att jag behöver en kortisonspruta eller ej. Hoppas lite att hon inte tycker det för den sprutan är inte så himla kul.

Uppdatering:

Nåja, läkaren verkade inte tycka att jag överdrev iaf. Hon föreslog en spruta i varje knä! Men efter liten diskussion så bestämde vi oss för att bara ta det vänstra. Ja, kul är det ju inte, men det går rätt fort och så hoppas jag kunna skutta omkring redan i morgon.

Idag gick Daniel och jag på bio och såg Hundraåringen. Den var faktiskt riktigt rolig och jag tyckte nog att den gör boken rättvisa, även om det var länge sedan jag läste boken. Bion började redan halv 12, så efteråt gick vi och åt lunch på Aioli - en tapasrestaurang. Där var lugnt och skönt, och jättegod mat! Det var min födelsedagspresent från Daniel, även om jag inte fyller förrän om en vecka.

Nu är det bara fem dagar tills vi åker, och här hemma har resfebern börjat kännas av ordentligt. Sigge frågar ofta när vi ska åka egentligen, och vi försöker förbereda honom genom att berätta en massa om flygresan och Thailand. Han gillar att höra dessa berättelser och ber om att få titta på bilderna från våra tidigare resor. Daniel och jag går och känner oss lite halvsjuka (fast det är bara inbillning) och vi har redan ringt 1177 två gånger på bara några dagar (!). Vi tänker nog inte på så himla mycket annat än resan just nu. Magen pirrar och huvudet är fullt av saker vi måste komma ihåg att ordna med eller packa. Svea är nog ganska ovetande om allt. Skönt för henne!

Nu ska jag gå och kolla Downton Abbey. Bästa på hela veckan!

Nu har jag möblerat och tvingat Daniel att utföra diverse ihopskruvningar inne på Sveas rum. Äntligen börjar det bli färdigt! Sigges kök har fått flytta in, eftersom alla hans musikinstrument behöver den ytan. Bordet och stolarna fick Svea i julklapp, och dena söta bokhyllan fick hon när hon fyllde. Nu fattas bara några förvaringskorgar till Expedithyllan, en tavellist och ev. nån mysbeslysning på väggen.